fredag 21 mars 2014

Earth Hour-budskap 2014: Bostaden | Världsnaturfonden WWF

Världsnaturfonden har gått ut med ett upprop där de efterlyser ett intensivare arbete med energieffektivisering i våra bostäder. 

"Därför är bostaden betydelsefull

Den energi som går åt till att värma upp våra hus står för nästan en tredjedel av all Sveriges energiproduktion, mer än industrin och någon annan sektor i landet. Om våra byggnader blir mer energieffektiva finns alltså enorma besparingar att göra. "
Men vad gör politikerna? De fokuserar gärna på andra saker - som ger rubriker! Varför fokuserar politiker på fel saker i stället för energieffektivisering?

Många föregivet miljövänliga politiker är väldigt förtjusta i rubrikalstrare som förnybar el, elbilar och vindkraftverk.
Men exempelvis så används F-gaser vid tillverkning av solceller.
Dessa kan ha en 23 000 gånger så hög växthuseffekt som koldioxid!
Sällan eller aldrig görs livscykelanalyser innan diverse projekt uttrumpetas som "Hållbara"!
Fast den renaste och billigaste energin är väl den som inte behövs?
Att det skall vara så svårt för dem att begripa?
Det finns många åtgärder som enkelt, billigt och miljövänligt kan minska energianvändningen.
Sedan finns det många som kan minska energianvändningen, men kanske inte alltid så miljövänligt.
Ibland presenteras miljöteknik nästan som om den vore värdefullast som tillväxtskapare.
Och det kan den väl kanske vara.
Men miljöteknik är det väl bara om det innebär någon fördel för miljön jämfört med de gamla, tillväxtbaserade, ekonomiska modellerna?
För vi kan mycket väl energieffektivisera ihjäl planeten.
Många hyllade åtgärder har en miljömässig återbetalningstid på 60 år.
Men miljöbelastningen, den har vi fått redan idag!
Många projekt utropas som "hållbara" utan att tillstymmelse till livscykelanalys har gjorts.
De flesta av dem kanske kommer att återbetala sig ekonomiskt, men aldrig ekologiskt!

Jag läste en stor livscykelnalys om solceller, exempelvis.
Tyvärr hade de inte provat dessa längre norrut än Nederländerna, varför vi får anta att kalkylen blir ännu sämre i Sverige.
Beroende på geografi, teknik, tillverkningsmetod och tillverkningsland hade solcellerna medfört utsläpp av koldioxid någonstans mellan 20 och 110 g per kWh.
En annan hyllad åtgärd är tilläggsisolering, trots att många studier visar att sådan åtgärd på fasad i bästa fall reducerar energianvändningen med 10 %.

Professor Harrysson vi Örebro Universitet har skrivit:
"Livscykelanalys för ökning av isoleringen i ytterväggar från 290 till 490
mm visar på en energivinst med drygt en procent vid livslängden 50 år.
Nämnda energivinster uppväger inte de ökade riskerna för byggskador och innemiljöproblem."
Men denna typ av kalkyler görs alldeles för sällan. Åtminstone offentligt!
Våra politiker vet att de får rubriker om de ställer sig och klipper band till en fånig vindsnurra på ett hustak, även om den plockas ned veckan efter!

För att försöka utröna hur det verkligen förhåller sig skrev jag till Tobias Walla, programchef för solcellsel på Energimyndigheten:
Med anledning av pressmeddelande "Fortsatt starkt intresse för solceller gav solcellseffekt på 43,1 MW under 2013"
Jag jobbar med energieffektivisering och är intresserad av miljöfrågor, samhällsbyggnad med mer, och efterlyser livscykelanalyser för solceller.
Sjunkande priser gör att den ekonomiska återbetalningstiden blir allt kortare, men hur är det med den miljömässiga? 

Med vänlig hälsning

Rafael Ospino
--------------------------------------------

EM svar: "Hej Rafael

Tack för din fråga!
Energiåterbetalningstiden för solceller brukar anges till någonstans mellan 0,5 och 2 år beroende på solcellstyp och geografisk placering.

Den klimatmässiga återbetalningstiden beror till stor del på elmixen i länderna där solceller produceras respektive används.
Vad gäller andra miljömässiga konsekvenser så pågår arbete med att använda miljövänligare material, samt öka möjligheten till återanvändning av uttjänta solceller. Dock har det inte funnits så stort behov
av återanvändning ännu eftersom de solceller som finns installerade idag fortfarande har en lång livslängd framför sig. Jag skulle tro att nya solceller håller en bra bit över de 25-30 år som täcks av garantin.

Här är lite mer länkar om LCA för solceller:

Med vänlig hälsning,
Tobias Walla"
 --------------------------------------------

Efter att studerat det material Tobias länkat till fann jag inget som vederlade mina farhågor, utan snarare bekräftade dem.
För ett klarläggande skrev jag en begäran om förtydligande samt mina egna beräkningar:

Hej Tobias

Tack för ett raskt svar. Dock blir jag lite eftertänksam när jag läser info i länkarna. De anger värden på mellan 18 och 37 g CO2-ekvivalenter/kWh för södra Europa, vilket omräknat till mellansverige ger 38 - 79 g/kWh. 
Detta baserat på antagandet om en teknisk livslängd om 30 år, men utan hänsyn taget till underhåll eller tidsmässig effektivitetsreduktion, vilken EPIA annars uppskattar till c:a 35 % efter 30 år.
Underhållsbehovet är svårt att förutsäga annat än för delar av installationen, men om vi begränsar oss till reduktionen av verkningsgrad får vi siffrorna 46 - 95 g/kWh.
Anledningen till min fråga är att den som troligen kan mest i frågan är Vassilis Fthenakis vid Columbianuniversitetet http://eee.columbia.edu/vasilis-fthenakis , vilken för övrigt även IEA använt som källa, och dessa studier som har gjorts i ett otal platser och med samtliga kända tekniker ger siffrorna 20 - 110 g/kWh inklusive underhåll.
Detta kan väl sägas stämma ganska väl även med de uppgifter EPIA anger, trots att denna ändå kan sägas vara en partsinlaga.

Förklara gärna för mig vari den miljömässiga fördelen ligger?
Om vi jämför med svensk el, som över tid ligger på 20 g/kWh.
Om vi räknar med ett snittvärde om 74 g/kWh för solceller över 30 år?
Och klimatbelastningen för solcellerna har vi ju fått allt på ett bräde, redan idag!   

Hälsningar

Rafael
--------------------------------------------

Svaret från Energimyndigheten. Tobias opponerar sig som framgår inte mot mina beräkningar:

"Hej,
Här kommer några ytterligare miljömässiga fördelar med solel: Avsaknad av buller och minimal visuell påverkan samt inget behov av slutförvar av radioaktivt avfall.
I global kontext och på sikt är solel bidragande till minskade klimatgasutsläpp.

Mvh,
Tobias"
--------------------------------------------

Detta torde vi väl se som belägg för att klimatnyttan med solcellsel i Sverige ofta är obefintlig, för att inte säga negativ.
Tag ett exempel med ett hus som har en solcellsinstallation som ger 3 MWh.
Denna installation har således redan innan den gett en enda Watt gett upphov till 6,5 ton CO2-ekvivalenter.
Fortsatta köp av konventionell el hade gett upphov till 60 kg CO2-ekvivalenter per år.
Först efter 109 års drift kommer den genomsnittliga solcellsinstallationen att bli klimatpositiv. Så lång livslängd är dock inte realistisk.

Dock kan solenergi i andra former, som solpaneler, vara bättre ur miljösynpunkt. 
Men ovanstående exempel visar på vikten av att göra en grundlig livscykelanalys innan vi fattar beslut om viken teknik vi skall investera i. 

Men allra bäst är naturligtvis energieffektivisering! 


onsdag 5 mars 2014

VÄRMEK väljer WAREN som ramavtalspartner! 

Avtalen undertecknades i torsdags. Jag är mycket stolt över att ha kunnat bidra till genomdrivandet av detta avtal! Just bristande eller felaktig kvalitet på systemvätskor är en av de främsta anledningarna till höga underhållskostnader inom såväl energi- som industri- och fastighetssektorerna. Bland annat ny miljölagstiftning och byggmetoder har gjort att detta är ett stadigt växande bekymmer.  

Korrosion, pannhaverier, igensatta värmeväxlare och luftbatterier, eroderade rör, pumphjul och axeltätningar, kärvande ventiler; allt detta kan minimeras med rätt vätskekemi.  
Avtalet gäller leveranser av kemiska produkter för fjärrvärmeproduktion och
vattenbehandling samt utrustning för vattenbehandling till c:a 140 av Sveriges
fjärrvärmeleverantörer. Avtalet löper på två år med möjlighet till förlängning.
VÄRMEK är Sveriges enda nationella inköpscentral för LUF-upphandling.
VÄRMEK har i uppdrag av medlemmarna att sköta upphandlingar av produkter
och tjänster för försörjningssektorn.
WAREN International AB är ett CleanTechföretag med kontor i Skellefteå och
Stockholm. WAREN är specialiserat på utveckling och produktion av innovativa
lösningar för system- och vätskebehandling av alla typer av klimat- och
energitekniska system för energi, industri och fastighet.
Våra metoder ger alla typer av fjärrvärmenät, värmesystem, kylanläggningar,
värmeåtervinningssytem och andra vätskeburna system för industriproduktion
längre livslängd, lägre underhållskostnader och en förbättrad energieffektivitet.
Avtalet kommer att ge WAREN fortsatt stark position på marknaden. Avtalet
ger även WAREN ännu större möjligheter att fortsätta sin kontinuerliga
forskning för nya miljövänliga innovationer i de branscher där WAREN verkar

Värmek Avtalsleverantörer

onsdag 29 januari 2014

Fossilfri eller fossiloberoende?

- Subventioner till fossil energi är den främsta fienden till hållbar utveckling, hävdade International Energy Agency, IEA:s, chefsekonom Fatih Birol, under sitt Sverigebesök i december. 


Birol konstaterade att de totala subventionerna till fossil energi förra året slog rekord med 544 miljarder dollar eller 3 500 000 000 000 svenska kronor. Vi vet att det är avgörande för klimatomställningen att koldioxidutsläppen får ett pris, genom skatter, utsläppshandel eller andra styrmedel. Och ett ganska självklart första steg måste förstås vara att sluta subventionera själva problemet – förbränningen av fossila bränslen.
Onekligen är det ett stort problem att pengar som kunnat användas för att bygga upp en produktion av fossilfria drivmedel går till subventioner av fossila bränslen. 

Det har på sistone varit mycket diskussioner om regeringens fordonsmål och om och när vi skall ha en fossiloberoende alternativt fossilfri fordonsflotta. 
Den ansvariga ministern, Anna-Karin Hatt, har ju lite svårt att skilja på begreppen! 
http://annakarinhatt.se/blogg/tag/fossiloberoende-fordonsflotta/
Det kan ju vara av allmänintresse att redogöra för skillnaden mellan en fossilfri och en fossiloberoende fordonsflotta. 
Många hävdar att om målet är en fossiloberoende fordonsflotta - ja då har vi redan nått det! 
Detta av det enkla skäl att så gott som alla idag existerande fordon mycket väl går att driva med förnybara bränslen. 
En etanolbil, exempelvis, är fossiloberoende, eftersom den går att köra på bränsle framställt av förnybar råvara. 
När den körs på fossil bensin är den dock inte fossilfri. 

Men eftersom det går att framställa även bensin, likväl som man framställer diesel, ur förnybar råvara, har vi ju en, i princip, fossiloberoende fordonsflotta. Allt från gamla T-fordar till moderna lastbilar!  
Problemet är att vi, främst av politiska skäl, inte har tillgång till dessa bränslen. Alltså är fordonsflottan inte fossilfri. 
http://www.energimyndigheten.se/sv/Forskning/Transportforskning/Drivmedel/Syntetiska-drivmedel/ 
Fischer-Tropsch-processen, som omnämns i länken ovan, kan lika väl användas till att tillverka bensin. 

Men det finns även andra varianter, t o m där man plockar kolet ifrån koldioxid ur luften samt väte ur vatten och syntetiserar diesel eller bensin. 
Visst, dessa processer kräver energi, men vissa länder som idag exporterar olja har ju gott om sol... 

I Sverige skulle vi ganska snart göra den befintliga fordonsflottan fossilfri genom att använda, bland annat, spill från skogsindustrin; sådant som idag lämnas kvar i skogen eller ofta eldas upp för att exempelvis torka virke i sågverk. 

Björn Gillberg med flera hävdar att: "Ett femtiotal förgasningsanläggningar kan producera biodrivmedel som räcker för att ersätta all bensin och diesel i Sverige. En investering på ca 200 miljarder kr, en summa svarande mot 2-3 års julklappshandel". 

EU vill genom förslaget till komplettering av direktiv 98/70/EC "bränslekvalitetsdirektivet" i somras uppmuntra denna form av bränsleframställning. 
http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A7-2013-0279&language=SV 

En anledning till föregivet miljövänliga politikers inställning kan vara att de Europeiska biltillverkarna också stödjer direktivets tanke på förnybara bränslen. Då måste det ju vara något dåligt! 
http://www.acea.be/news/news_detail/acea_views_commission_proposal_to_amend_the_renewable_energy_use_and_fuel_q 

Syntetiska bränslen kan dessutom optimeras för renare och effektivare förbränning, vilket gör att man till stor del även slipper lukter och partiklar. 

Många ifrågasatt det kloka i att el- och hybridfordon flyttar runt en massa dödvikt. Men få verkar fundera på hur effektiv eldriften är ur ett systemperspektiv. 
Man stirrar sig blind på hur hög verkningsgrad elmotorn har jämfört med förbränningsmotorn. 
Problemet är bara det att om man ser till hur den energi som laddar batterierna genereras och överförs, så görs det med en förfärande låg effektivitet. 
70 % av effekten går bort i produktions- och transmissionsförluster! 
http://www.processnet.se/alla/70-procent-slosas-bort/#sthash.EUcF7NOT.dpuf

Så länge en stor del av elen kommer från kol, vilket den faktiskt gör även i "Miljöhuvudstaden" Stockholm, kan rimligen inte eldrift ur ett systemperspektiv betraktas som fossilfri. Stadens kommunpolitiker hänför visserligen Värtaverkets koldioxiutsläpp till kategorin industri, och lyckas med medias benägna bistånd få allmänheten att tro att det är privatbilismen som är det största klimathotet... 
http://warlenius.files.wordpress.com/2011/02/vc3a4rtarapport.pdf
http://www.liu.se/liu-nytt/arkiv/reflektionen/bjoka?l=sv

Politiker har dock fått elbilar på hjärnan. De hänvisar som regel till elmotorns förträffliga verkningsgrad. Men sett i ett systemperspektiv var nog T-forden mer miljövänlig... 

Med tanke på ovanstående är det alltså mycket troligt att även eldriften utgör ett större klimathot. Men så länge våra politiker fokuserar på avgasröret och inte kraftvärmeverkens skorstenar, kommer troligen elbilshajpen att vara!