Världsnaturfonden har gått ut med ett upprop där de efterlyser ett intensivare arbete med energieffektivisering i våra bostäder.
"Därför är bostaden betydelsefull
Den energi som går åt till att värma upp våra hus står för nästan en tredjedel av all Sveriges energiproduktion, mer än industrin och någon annan sektor i landet. Om våra byggnader blir mer energieffektiva finns alltså enorma besparingar att göra. "Men vad gör politikerna? De fokuserar gärna på andra saker - som ger rubriker! Varför fokuserar politiker på fel saker i stället för energieffektivisering?
Många föregivet miljövänliga politiker är väldigt förtjusta i rubrikalstrare som förnybar el, elbilar och vindkraftverk.
Men exempelvis så används F-gaser vid tillverkning av solceller.
Dessa kan ha en 23 000 gånger så hög växthuseffekt som koldioxid!
Sällan eller aldrig görs livscykelanalyser innan diverse projekt uttrumpetas som "Hållbara"!
Fast den renaste och billigaste energin är väl den som inte behövs?
Att det skall vara så svårt för dem att begripa?
Det finns många åtgärder som enkelt, billigt och miljövänligt kan minska energianvändningen.
Sedan finns det många som kan minska energianvändningen, men kanske inte alltid så miljövänligt.
Ibland presenteras miljöteknik nästan som om den vore värdefullast som tillväxtskapare.
Och det kan den väl kanske vara.
Men miljöteknik är det väl bara om det innebär någon fördel för miljön jämfört med de gamla, tillväxtbaserade, ekonomiska modellerna?
För vi kan mycket väl energieffektivisera ihjäl planeten.
Många hyllade åtgärder har en miljömässig återbetalningstid på 60 år.
Men miljöbelastningen, den har vi fått redan idag!
Många projekt utropas som "hållbara" utan att tillstymmelse till livscykelanalys har gjorts.
De flesta av dem kanske kommer att återbetala sig ekonomiskt, men aldrig ekologiskt!
Jag läste en stor livscykelnalys om solceller, exempelvis.
Tyvärr hade de inte provat dessa längre norrut än Nederländerna, varför vi får anta att kalkylen blir ännu sämre i Sverige.
Beroende på geografi, teknik, tillverkningsmetod och tillverkningsland hade solcellerna medfört utsläpp av koldioxid någonstans mellan 20 och 110 g per kWh.
En annan hyllad åtgärd är tilläggsisolering, trots att många studier visar att sådan åtgärd på fasad i bästa fall reducerar energianvändningen med 10 %.
Professor Harrysson vi Örebro Universitet har skrivit:
"Livscykelanalys för ökning av isoleringen i ytterväggar från 290 till 490
mm visar på en energivinst med drygt en procent vid livslängden 50 år.
Nämnda energivinster uppväger inte de ökade riskerna för byggskador och innemiljöproblem."
Men denna typ av kalkyler görs alldeles för sällan. Åtminstone offentligt!
Våra politiker vet att de får rubriker om de ställer sig och klipper band till en fånig vindsnurra på ett hustak, även om den plockas ned veckan efter!
För att försöka utröna hur det verkligen förhåller sig skrev jag till Tobias Walla, programchef för solcellsel på Energimyndigheten:
Med anledning av pressmeddelande "Fortsatt starkt intresse för solceller gav solcellseffekt på 43,1 MW under 2013"
Många föregivet miljövänliga politiker är väldigt förtjusta i rubrikalstrare som förnybar el, elbilar och vindkraftverk.
Men exempelvis så används F-gaser vid tillverkning av solceller.
Dessa kan ha en 23 000 gånger så hög växthuseffekt som koldioxid!
Sällan eller aldrig görs livscykelanalyser innan diverse projekt uttrumpetas som "Hållbara"!
Fast den renaste och billigaste energin är väl den som inte behövs?
Att det skall vara så svårt för dem att begripa?
Det finns många åtgärder som enkelt, billigt och miljövänligt kan minska energianvändningen.
Sedan finns det många som kan minska energianvändningen, men kanske inte alltid så miljövänligt.
Ibland presenteras miljöteknik nästan som om den vore värdefullast som tillväxtskapare.
Och det kan den väl kanske vara.
Men miljöteknik är det väl bara om det innebär någon fördel för miljön jämfört med de gamla, tillväxtbaserade, ekonomiska modellerna?
För vi kan mycket väl energieffektivisera ihjäl planeten.
Många hyllade åtgärder har en miljömässig återbetalningstid på 60 år.
Men miljöbelastningen, den har vi fått redan idag!
Många projekt utropas som "hållbara" utan att tillstymmelse till livscykelanalys har gjorts.
De flesta av dem kanske kommer att återbetala sig ekonomiskt, men aldrig ekologiskt!
Jag läste en stor livscykelnalys om solceller, exempelvis.
Tyvärr hade de inte provat dessa längre norrut än Nederländerna, varför vi får anta att kalkylen blir ännu sämre i Sverige.
Beroende på geografi, teknik, tillverkningsmetod och tillverkningsland hade solcellerna medfört utsläpp av koldioxid någonstans mellan 20 och 110 g per kWh.
En annan hyllad åtgärd är tilläggsisolering, trots att många studier visar att sådan åtgärd på fasad i bästa fall reducerar energianvändningen med 10 %.
Professor Harrysson vi Örebro Universitet har skrivit:
"Livscykelanalys för ökning av isoleringen i ytterväggar från 290 till 490
mm visar på en energivinst med drygt en procent vid livslängden 50 år.
Nämnda energivinster uppväger inte de ökade riskerna för byggskador och innemiljöproblem."
Men denna typ av kalkyler görs alldeles för sällan. Åtminstone offentligt!
Våra politiker vet att de får rubriker om de ställer sig och klipper band till en fånig vindsnurra på ett hustak, även om den plockas ned veckan efter!
För att försöka utröna hur det verkligen förhåller sig skrev jag till Tobias Walla, programchef för solcellsel på Energimyndigheten:
Med anledning av pressmeddelande "Fortsatt starkt intresse för solceller gav solcellseffekt på 43,1 MW under 2013"
Jag jobbar med energieffektivisering och är intresserad av miljöfrågor, samhällsbyggnad med mer, och efterlyser livscykelanalyser för solceller.
Sjunkande priser gör att den ekonomiska återbetalningstiden blir allt kortare, men hur är det med den miljömässiga?
Med vänlig hälsning
Rafael Ospino
EM svar: "Hej Rafael
Tack för din fråga!
Energiåterbetalningstiden för solceller brukar anges till någonstans mellan 0,5 och 2 år beroende på solcellstyp och geografisk placering.
Den klimatmässiga återbetalningstiden beror till stor del på elmixen i länderna där solceller produceras respektive används.
Vad gäller andra miljömässiga konsekvenser så pågår arbete med att använda miljövänligare material, samt öka möjligheten till återanvändning av uttjänta solceller. Dock har det inte funnits så stort behov
av återanvändning ännu eftersom de solceller som finns installerade idag fortfarande har en lång livslängd framför sig. Jag skulle tro att nya solceller håller en bra bit över de 25-30 år som täcks av garantin.
av återanvändning ännu eftersom de solceller som finns installerade idag fortfarande har en lång livslängd framför sig. Jag skulle tro att nya solceller håller en bra bit över de 25-30 år som täcks av garantin.
Här är lite mer länkar om LCA för solceller:
Med vänlig hälsning,
Tobias Walla"
Efter att studerat det material Tobias länkat till fann jag inget som vederlade mina farhågor, utan snarare bekräftade dem.
För ett klarläggande skrev jag en begäran om förtydligande samt mina egna beräkningar:
Hej Tobias
Tack för ett raskt svar. Dock blir jag lite eftertänksam när jag läser info i länkarna. De anger värden på mellan 18 och 37 g CO2-ekvivalenter/kWh för södra Europa, vilket omräknat till mellansverige ger 38 - 79 g/kWh.
Detta baserat på antagandet om en teknisk livslängd om 30 år, men utan hänsyn taget till underhåll eller tidsmässig effektivitetsreduktion, vilken EPIA annars uppskattar till c:a 35 % efter 30 år.
Detta baserat på antagandet om en teknisk livslängd om 30 år, men utan hänsyn taget till underhåll eller tidsmässig effektivitetsreduktion, vilken EPIA annars uppskattar till c:a 35 % efter 30 år.
Underhållsbehovet är svårt att förutsäga annat än för delar av installationen, men om vi begränsar oss till reduktionen av verkningsgrad får vi siffrorna 46 - 95 g/kWh.
Anledningen till min fråga är att den som troligen kan mest i frågan är Vassilis Fthenakis vid Columbianuniversitetet http://eee.columbia.edu/vasilis-fthenakis , vilken för övrigt även IEA använt som källa, och dessa studier som har gjorts i ett otal platser och med samtliga kända tekniker ger siffrorna 20 - 110 g/kWh inklusive underhåll.
Detta kan väl sägas stämma ganska väl även med de uppgifter EPIA anger, trots att denna ändå kan sägas vara en partsinlaga.
Detta kan väl sägas stämma ganska väl även med de uppgifter EPIA anger, trots att denna ändå kan sägas vara en partsinlaga.
Förklara gärna för mig vari den miljömässiga fördelen ligger?
Om vi jämför med svensk el, som över tid ligger på 20 g/kWh.
Om vi räknar med ett snittvärde om 74 g/kWh för solceller över 30 år?
Och klimatbelastningen för solcellerna har vi ju fått allt på ett bräde, redan idag!
Hälsningar
Rafael
Svaret från Energimyndigheten. Tobias opponerar sig som framgår inte mot mina beräkningar:
"Hej,
Här kommer några ytterligare miljömässiga fördelar med solel: Avsaknad av buller och minimal visuell påverkan samt inget behov av slutförvar av radioaktivt avfall.
I global kontext och på sikt är solel bidragande till minskade klimatgasutsläpp.
Mvh,
Tobias"
Detta torde vi väl se som belägg för att klimatnyttan med solcellsel i Sverige ofta är obefintlig, för att inte säga negativ.
Tag ett exempel med ett hus som har en solcellsinstallation som ger 3 MWh.
Denna installation har således redan innan den gett en enda Watt gett upphov till 6,5 ton CO2-ekvivalenter.
Fortsatta köp av konventionell el hade gett upphov till 60 kg CO2-ekvivalenter per år.
Först efter 109 års drift kommer den genomsnittliga solcellsinstallationen att bli klimatpositiv. Så lång livslängd är dock inte realistisk.Dock kan solenergi i andra former, som solpaneler, vara bättre ur miljösynpunkt.
Men ovanstående exempel visar på vikten av att göra en grundlig livscykelanalys innan vi fattar beslut om viken teknik vi skall investera i.
Men allra bäst är naturligtvis energieffektivisering!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar